Det här med att köra buss och dessutom tre olika linjer på en och samma dag kan få sina konsekvenser i bland. Skulle man råka köra lite fel någon gång så finns det lite olika knep att ta till. Ett av dom är skylta om bussen till annan linje och säg till dom som klagar att dom tagit fel linje. Nästa knep är att ta till höger i nästa korsning. Nästa knep är att följa hållplatserna. Och nästa är att ta fram kartan och följa dom röda strecken.
Nu vet ni hur det hela går till.
Då är lördagen här och det är min lediga helg. När man är ledig blir man väckt av katten 03.30 för att hon vill ha mat, sedan går man och lägger sig och somnar om och blir väckt igen kl 06.00 av katten som tror att man försovit sig. Ligger kvar i sängen och försöker förklara för katten att man är ledig och vill sova.
När katten upptäcker att det blir mycket gos och klappande går det bra en stund...nen sen kommer hon igen och vill att man ska gå upp. Kliver ur sängen 08.15 till kattens stora lycka, väl nere i köket då är det bara att öppna altandörren så att hon kan gå ur på altanen och se att allt är okej. Äntligen sitter jag och äter min frukost medans kallluften från den öppna altandörren sveper över golvet och vipps så sitter katten bredvid och småpiper och ser utsvulten ut. Det är bara att svepa i sig filmjölken och sedan dela med sig av det dom är kvar till katten.
Härligt att vara ledig och äta frukost
I bland så undrar jag hur folk egentligen är skapta. Jag sitter och kör och så är det någon som trycker på stopp "pling" jag stannar och öppnar dörrarna men ingen kliver av. Stänger dörrarna och kör vidare..."pling" och jag stannar vid nästa hållplats och en dam kliver av..stänger dörrarna och kör vidare mot nästa hållplats som jag passerar eftersom ingen tryckt på stopp. När jag kört förbi den hållplatsen och kommit halvvägs till nästa så kommer en person fram och påpekar att hon skulle kliva av på förra hållplatsen. Jag talar om för personen i fråga att hon måste trycka på stopp så att jag får reda på att hon vill kliva av. Hon svarar att hon tryckte på stopp för flera hållplatser sedan. Jag förklarade att jag stannade men ingen klev av och att det är lite svårt att gissa sig till vem och var någon ska kliva av om man trycker för tidigt. Hon svarar smått sur och irriterad att det spelar väl ingen roll när man trycker på stopp ,man kliver av var man vill. Jag stannar vid nästa hållplats och öppnar dörrarna så att hon kan kliva av och då säger hon "hade du tänkt att jag skulle gå härifrån? " Ja annars kan du ta nästa buss på andra sidan gatan och åka tillbaka och be chauffören att stanna där du vill kliva av för annars vet han / hon inte var du vill kliva av. Personen klev av och gick över gatan och jag körde glatt vidare och tänkte "Hur fanken är en del skapta"
Kattlådan är rensad , katten har fått mat, jag har fått mitt kaffe och macka så nu ligger jag och katten i soffan och myser. Snacka om ett behagligt liv
Ja visst känner jag mig lite speciell och unik eftersom det bara finns ett ända exemplar av mig. Alla andra är ju bara bleka kopior av mig. Ojoj jag är ju faktisk unik med andra ord bäst
I går kröp jag i säng ca kl 22 för att få en lång och härlig nattsömn och få vakna utvilad på morgonen. Ja utvilad är väl lite att ta i eftersom katten har en viss vana att väcka mig redan halv fyra på morgonen utan att ta hänsyn till lediga dagar. Men i dag blev jag inte väckt halv fyra av en hungrig katt utan hon kom redan klockan två på natten med sitt purrande och stångandes och skrapade lite extra försiktigt ned tassen. Självklart så vaknade jag och var yr av trötthet och tittade på klockan och sa till katten "nej Efi inte nu klockan är bara två..så här tidigt blir det ingen mat..du får inte väcka så här dax gå och lägg dig jag vill sova". Jag somnade om ganska lätt..men ack då tre timmar senare alltså kl fem var det dax igen och nu var hon väldigt ivrig och intensiv med sitt väckande. Det var bara att kliva ur sängen och känna hur enormt trött jag var och höra katten jama och spinna och jaga på mig för att det ska gå undan. Väl nere i köket så märkte jag att även skålen med torrfoder var tom och då förstod jag att det var därför hon kom klockan två... hon talade helt enkelt om för mig att all mat var slut..men herrejösses klockan två..nää där går gränsen.
Ibland flödar fantasin mer än vad den gör annars och det gäller framförallt när det gäller mat. Tänk vilken kreativitet Per Moberg har i sina matprogram , han slafsar och stänker och vipps så har han fått till det och det ser smakfullt trots att det bara är en flugskit på tallriken. Nu ska jag slå både Moberg och Lallerstedt och fläskbrännarn från Grythyttan på fingrarna när det gäller den ädla konsten att slänga i hop lite käk. Bara att tömma burken i en kastrull och värma på och det hela serveras med ris och några glas rödvin
