Det stora matkriget.

I bland känner jag att det inte finns utrymme för att få äta i lugn och ro i hemmets lugna vrå.  När jag lagar mat går katten omkring och piper och vill väldigt gärna vara med uppe på diskbänken eller så lägger hon sig på matbordet och ser utsvulten ut.
När jag köper hem en pizza eller något annat som doftar himmelskt i hennes lilla näsa går hon omkring och jamar klagande. När jag väl sätter mig för att äta så är kampen i full gång , räddas det som räddas kan från den tjuvaktiga katten.  Hon tränger sig upp i mitt knä eller står bredvid och sträcker ut det ena frambenet och fäller ut långklon och försöker snyta åt sig av min mat.
Hon byter sida då och och gör allt för att ta min mat med den insikten att det som är mitt är även hennes.